Betalvägen
Pappersgiro: betala med inbetalningskort
- Passar för Dig som får papper
- Digital vana som krävs Låg eller ingen
- Typisk användning Enstaka räkningar
- Att kontrollera hos banken Avgifter och betalvägar
Pappersgiro betyder att du får räkningen på papper, oftast med ett inbetalningskort eller en giroblankett, och betalar den genom att föra över beloppet till mottagarens bankgiro eller plusgiro med rätt referens. Det passar dig som inte vill eller kan använda internetbank och app, eller som har få och växlande räkningar som inte är värda att sätta upp autogiro för. Vilka sätt att lämna in betalningen som finns beror på din bank.
Det här ser du på en giroblankett
Blanketten är själva betalningsunderlaget. Oavsett hur du sedan betalar behöver du samma uppgifter från den. Läs av dem noga innan du betalar.
| Uppgift | Vad den är | Varför den spelar roll |
|---|---|---|
| Bankgiro- eller plusgironummer | Mottagarens konto för inbetalningar | Fel nummer skickar pengarna till fel mottagare |
| OCR-nummer eller referens | Kopplar betalningen till din räkning | Utan rätt referens kan mottagaren få svårt att se vad du har betalat |
| Belopp | Summan som ska betalas | Ett avvikande belopp kan ge en kvarstående skuld eller en felbokning |
| Förfallodatum | Den dag betalningen senast ska vara genomförd | Räkna med att betalningen kan behöva tid på sig, särskilt om den inte görs digitalt |
Att referensen stämmer är viktigt. Skatteverket skriver om inbetalningar till skattekontot att pengarna kan hamna på fel konto om OCR-numret inte är korrekt, vilket visar varför du ska läsa av numret noga.
Skillnaden mellan bankgiro och plusgiro är inte avgörande för dig som betalare i det här läget. Den förklaras i guiden om bankgiro och plusgiro, men du behöver inte ta ställning till den för att betala.
Så betalar du utan BankID
Pappersgiro är i sig ingen betalväg. Det är formen på räkningen. Du väljer separat hur du lämnar in betalningen. Vilka alternativ som erbjuds skiljer sig mellan banker, och några kan ha avgift eller kräva att du är kund. Vanliga vägar är:
- att betala i kassan på ett bankkontor, om din bank erbjuder det. Konsumenternas skriver att man kan betala direkt i kassan på banken, och att man som vill betala med sedlar och mynt måste hitta ett kontor som tar emot kontanter. Riksbanken skriver att det bara finns ett fåtal platser som erbjuder räkningsbetalning över disk. Se betalning på bankkontor.
- att fråga din bank om brevgiro. Enligt Konsumenternas erbjuder inte alla banker det.
- att be en person du litar på betala åt dig, med eller utan fullmakt. Riksbanken nämner att man kan ge en anhörig fullmakt för att få hjälp med betalningar.
Fler möjligheter, och vad som gäller när du saknar e-legitimation, går vi igenom i guiden om att betala räkningar utan BankID.
Där pappersgiro skiljer sig från autogiro och digital betalning
Med pappersgiro måste du agera varje gång en räkning kommer. Du behöver hålla reda på förfallodatum själv, spara blanketten tills betalningen är klar och göra om proceduren nästa månad. Det ger full kontroll över varje betalning, men också fler tillfällen att glömma eller göra fel.
Vid autogiro dras beloppet automatiskt från ditt konto efter ett medgivande. Det passar återkommande räkningar, men kräver att du har tillräckligt med pengar på kontot när dragningen sker. Vill du jämföra flera betalvägar utifrån din egen situation kan du använda verktyget Vilken betalväg passar din räkning?
Vanliga misstag med pappersräkningar
- Du läser fel siffra i bankgiro- eller OCR-numret när du för över det för hand.
- Du betalar utan referens, så att mottagaren inte kan koppla betalningen till dig.
- Du väntar till förfallodagen med en betalväg som tar tid att genomföra.
- Du kastar blanketten innan du vet att betalningen har gått igenom. Spara den eller anteckna uppgifterna tills du har bekräftelse.
- Du betalar en räkning du inte känner igen, utan att först kontrollera avsändaren.
Det här beror på din bank och din situation
Den här sidan kan inte säga vilka betalvägar just din bank erbjuder, vad de kostar eller hur lång tid de tar. Det ändras också över tid. Fråga banken innan du lägger upp en rutin. Fråga särskilt om avgifter, om du måste vara kund och om det finns en väg som fungerar utan BankID.
Om du betalar åt någon annan, till exempel en anhörig eller ett dödsbo, gäller särskilda regler för vem som får göra vad. Det tas upp i andra guider på sajten och inte här. Är du osäker på om en räkning är riktig, eller på vem som får betala den, kontakta mottagaren eller banken innan du betalar.
Vanliga frågor om pappersgiro
Måste jag ha BankID för att betala en pappersräkning?
Nej, men vilka alternativ du har beror på banken. Bankkontor, telefon eller hjälp av en person du litar på är exempel på vägar som kan fungera.
Kan jag byta från pappersgiro till autogiro?
Det kan gå, om mottagaren erbjuder det. Då lämnar du ett medgivande via mottagaren, och räkningarna dras sedan automatiskt. Kontrollera med både mottagaren och banken hur det går till.
Vad gör jag om jag har betalat med fel referens?
Kontakta mottagaren och din bank så snart du upptäcker felet, och ha blanketten och betalningsbekräftelsen till hands. Hur felet rättas till beror på vem som tagit emot betalningen.